Hej Bloggen!
Ibland funderar jag på att börja skriva igen. Jag har så mycket jag funderar på. Livet. Meningen eller dess icke existens. Vad jag ska göra när gradun är avklarad. Jag har ångest. Ångest över vad jag vill. Att bli klar. Börja jobba. Leva det där livet som alla förväntar sig. Vad vill jag? Vad vill jag inte? Kan inte fatta att jag tänkt lämna in det där gradudokumentet till 8 april för sakgranskning. Jag har bokat en resa runt världen också. En sån där soulsearching grej ni vet. Eller inte bara bokat. Jag har ju faktiskt köpt biljetter. Brasilien. Peru. Chile. Nya Zealand. Australien. Thailand. 4 månader. Jag hoppas jag hittar mig själv.
Det har hänt så mycket sen senast vi sågs. Jag har väl råddat till i mitt huvud mer än tillräckligt. Vad mer kan man förvänta sig av en yrboll? Jag är lycklig. Jag har lärt känna så många fina människor. De har berört mig. Samtidigt gör det mig ledsen när jag inser att man ibland bara blir missförstådd. Jag känner många gånger att folk bara ser mina blonda lockar och stora leende och inte ser mig. Mig. Den där känsliga och djupa personen. Jag blir lika besviken när jag inser att folk uppfattar mig som ytlig. Det är verkligen inte vem jag är, men jag antar att man ibland ger ut en bild av sig själv för att skydda sig själv. Om jag inte visar mitt innersta behöver ingen döma mig heller. Men annars är det nog riktigt bra med mig. Jag mår bättre än, ja skrämmande exakt ett år sedan. Jag har hittat tillbaka till mig själv men saknar något. Jag är så rädd. Rädd för att våga hoppa igen ni vet. Jag tror resan kommer betyda mycket för mig och öppna upp på många plan.
Vad annars. Detta är inte ett löfte om att jag börjar blogga igen, men min familj och vänner skulle gärna se att jag skriver under resan i höst. Men vi får se. Ville bara skriva av mig lite. Min iphone skärm sprack så jag är utan den och har inte riktigt återhämtat mig sömnmässigt från jobbet i helgen så är väl lite extra känslig, grinig, stressad å minisur. Kan ju inte instagramma. Böh. Kanske det är därför jag kände att jag måste skriva en rad.
Vet inte ens om någon kommer lägga märke till detta inlägg. Hih ni kanske har gett upp hoppet på min return :)
Ville bara komma in och säga hej. BIG LOVE
PS om ni inte redan hittat mig så instagrammar jag ju här http://instagram.com/srhlm
Kämpa på! Ifall du besluter om att skriva så har du iaf en trogen läsare här :) favorit bloggen någonsin!
SvaraRaderaJag blev så glad när jag såg ditt inlägg! Jag tror inte att jag är ensam om att säga att jag saknat din blogg. Hoppas du fortsätter blogga. Ha de fint!
SvaraRaderaÄäääääntligen är du tillbaks :)
SvaraRaderaDet är precis som du skriver, med ytligheten.
Kämpa på.
Åhhh vad rara ni är<3 favorit bloggen någonsin - vilken komplimang!
SvaraRaderaSka försöka få in den där gradun så får vi väl se om jag kanske börjar skriva igen. Kanske inte lika ofta som förut. Men vi får se.
Ha en fin påsk<3
Sarah jag har saknar din blogg <3 kom tillbaka :) <3
SvaraRaderaHej hej! :) Härligt att läsa ett inlägg av dig och läsa att du är lycklig och mår bra. Och härligt för dig att ha resorna bokade och något att se fram emot. Det behöver vi alla ibland.
SvaraRaderaJipiiiii!!
SvaraRadera